Jennyfer Knox

Har sovit gott inatt, drömt fina drömmar :)

Jag börjar tro att jag är en smula paranoid. Jag tror hela tiden att mina vänner ska lämna mig, att de snackar skit bakom min rygg och andra småsaker jag freakar ut på. Att en människas svek kan förstöra min tillit till så många är obegripligt. Men det är bara att börja bygga upp allt igen. Jag vet att jag har de bästa vännerna i världen. Jag måste bara ta mig själv i kragen, haha.

Och jag klarar mig bra. Idag har jag pysslat om mig själv massor och gjort mig fin. Jag har ätit massor av Keso och tomat. Jag är glad, och snart ska jag möta upp Jack, Maria och Erika för att se nya Sex and the city filmen. GLAD JENNY! 

Livet fortsätter sin lilla gång och jag följer mer än gärna med. Man vill ju inte riskera att missa ett äventyr?

Jag: Man ligger inte med kompisars ex, om de inte har godkänt idén.

Det värsta jag vet är hycklare. Därför avslutar jag detta kapitel och kommer aldrig att kolla tillbaka igen. Det är med viss sorg, men ändå lättnad jag ber dig dra åt helvete.

Att bli dumpad är det bästa bantningstipset i världshistorien. På åtta dagar har jag gått ner fem kilo, yeya! Jag älskar hur jag ser ut nu och är ännu mer pepp på att gå ned ännu mera. Idealvikten, here I come!

Jag hade en spännande torsdag. Kvällen började med att jag, frugan och Sofi satt i tanto och vinade, snackade skit och spelade sanning och konsekvens (detta förklarar de konstiga sms:en några av er fick mottaga). Efter det drog vi till en bar i närheten där vi träffade karlar som drog med oss på äventyr. Efter att ha varit på Medusa hamnade jag och Frugan i... ja, var fan var vi egentligen? Hägersten?! Jag vaknar på morgonen med en sprängande huvudvärk utan dess like. Frugan lyckas ragga sjuts hem och dagen har gått åt till att äta pizza och chips. Jag har även sett hela cycle 14 av Top Model (fel person vann, igen!!)

Jag har en blåtira. Men jag fick den inte på något coolt sätt, utan på den klantigaste sättet i världshistorien som bara jag skulle kunna lyckas med!

Igår var jag hos Nisse. Vi hade mysigt. Jag har saknat Nisse.

Idag mår jag så ycket bättre. Jag har sovit inatt, och jag har faktiskt sovit. Underbart. Jag är hungrig igen och jag känner mig inte ledsen. Det är så jävla najs.

Idag ska jag hem till Nisse och dricka lite öl/vin/sprit/jagvetinte. Men huvudsaken är att han bjuder ;D Jag klagar inte om man säger så.

Men nu ska jag keka frukost med frugan. Adjö

Ja, det blir mycket bloggande för mig idag. Jag behöver skriva av mig.

Just nu sitter jag hemma hos min älskade fru med en tetra rosévin. Jag har inte sovit eller ätit på 36 timmar och jag mår inte bra. Men frugan lyckas alltid på något sätt få mig skratta.

Jack är bra. Kanske bäst. Han tycker om mig, och det är besvarat. Jag har nog hittat världens finaste vän i honom.

Och min mamma skickar mms på mina katter för att jag ska bli glad. Alla är så fina.

Synd att jag slösat 6 månader på crap. Jag förtjänar så mycket bättre än hur jag blivit behandlad. Det är sorgligt att avsky någon så mycket som jag gör nu, men det kan inte hjälpas. Hela min existens skriker. Jag har ont. Men jag valde själv att öppna mig helt för denna människa, och nu ångrar jag mig bistert. Jag önskar jag kunde radera de senaste två månaderna ut mitt medvetande.

Nu går jag tillbaka till vinpimplandet, hade.

Through the corridors of sleep 
Past the shadows dark and deep 
My mind dances and leaps in confusion. 
I don't know what is real, 
I can't touch what I feel 
And I hide behind the shield of my illusion. 

So I'll continue to continue to pretend 
My life will never end, 
And flowers never bend 
With the rainfall. 

The mirror on my wall 
Casts an image dark and small 
But I'm not sure at all it's my reflection. 
I am blinded by the light 
Of God and truth and right 
And I wander in the night without direction. 

So I'll continue to continue to pretend 
My life will never end, 
And flowers never bend 
With the rainfall. 

It's no matter if you're born 
To play the King or pawn 
For the line is thinly drawn 'tween joy and sorrow, 
So my fantasy 
Becomes reality, 
And I must be what I must be and face tomorrow. 

So I'll continue to continue to pretend 
My life will never end, 
And flowers never bend 
With the rainfall.

Jag mår skit.

Idag ska vi fira Sofis 20 års dag hemma hos frugan. Jag har en rosa tyllklänning och har fixat rosa slingor. Dock frustrerar mina högklackade mig. De passar, men de glappar som FAN. Jag skulle behöva köpa sådanna inlägg som hjälper mot sådant, men har såklart inga pengar. Så det blir nog att skippa klackar idag och ha tråkiga tygskor. 

Jag sitter och väntar på att mamma ska komma hit med kinamat. Jag är så hungrig att jag snart avlider. MAAAAAT!

Jag vill ut och resa. Till Prag kanske. Eller Dublin. Eller vart fan som helst egentligen. Men jag ska spara ihop pengar i sommar så jag förhoppningsvis kommer iväg i höst eller vinter. Jag vill jag vill jag vill!